Fredrik Lindegren, projektledare för Umeå 2014, fortsatte kvällen med att berätta om sin relation till Umeå, hur magiskt det var att komma till en plats där folk begriper vad man pratar om, där teatern har en plats och där det känns att det är högt i tak. Men det gäller att inte slå sig till ro - vi måste hela tiden gå vidare. Fredrik betonade också vikten av att definiera kulturbegreppet. En större gemenskap med skolor, näringsliv, idrott och universitetet står högt på agendan.

- Det är vägen som är mödan värd, menade sångerskan Anna Axelson, kvällens speciellt inbjudna gäst. Även om vi inte blir kulturhuvudstad är jag så glad att mina barn får växa upp i Umeå. En levande kulturstad måste börja med barnen och det gör Umeå. Här finns förutsättningarna både för att skapa och för att uppleva kultur.

För tio år sedan kanske man behövde flytta till Stockholm för att överleva som kulturarbetare, sa Anna, men idag är det inte så. Här har vi en nyfiken och kunnig publik, här har vi inga trötta studiomusiker. Man behöver inte gå över ån efter vatten. Jag har medvetet valt att bo i Umeå och lyckats överleva på min musik. Jag brinner för staden och dess kulturliv - både artistiskt och i publikväg. Kulturella möten är livsnödvändiga.

Efter ett musikaliskt inslag av Anna Axelson och gitarristen Göran Turborn, fortsatte kvällen med frågor från publiken:

Hur kvalar man in? Vilka är våra konkurrenter?

• Sedan 1985 har ett av Europas länder varje år fått möjlighet att utse en kulturhuvudstad.
• Det finns en lista på vilket land som är aktuellt för varje år fram till och med år 2019.
• Från och med 2009 ändras listan så att inte bara ett, utan två länder, ett "gammalt" och ett "nytt" eu-land får ha varsin kulturhuvudstad.
• Vart och ett av de två länderna ska nominera fler än en kandidat.
• EU:s ministerråd fattar beslut om vilken av landets kandidater det blir.
• 2014 är det Sverige och Lettland som får ha varsin kulturhuvudstad.
• I Sverige har följande städer anmält intresse att kandidera: Lund, Göteborg, Umeå, Gävle, Kalmar och Gotland.

Vilka är kriterierna för att bli kulturhuvudstad? Vilka strategier finns?
Bredden, här ska finnas allt. Samarbetet med andra länder i Europa och världen. Alla medborgare måste vara med på tåget. Historia, stadsbyggnad, livskvalité, samarbete med Lettland.

Umeå har en förmåga att dra till sig spännande kulturhändelser och aktörer, här svarar man JA till det mesta. Umeå ska jobba metodiskt med kulturfrågorna, delaktighet och folkbildning, bredd och spets, stort och smått.

Hur ska man nå alla?
- Jag drömmer om en stor digital skärm på torget som visar på allt som händer i staden och dess omnejd, säger Marie Louise Rönnmark. Dessutom måste vi givetvis ut till arbetsplatser, skolor, skapa möten mellan generationer och grupper. En stor uppgift.

Övriga synpunkter från publiken:
Det är viktigt att arbeta med hela regionen, inte bara Umeå.
Upptäck det vi redan har. Det är lätt att bli hemmablind. Låt oss inspireras och upptäcka det vi redan har. Vi måste vara stolta.
Byt ut dimensionerna ungdomlighet, modernitet, mångfald och det nordliga rummet mot nyfiken, möten och gränslös. Era dimensioner känns 50-tal.
Blanda åldrarna och lägg möten på Hamnmagasinet och ute i stadsdelarna där folk finns.
Vi måste hävda oss mer i Umeå. Vi är t.ex. bäst på folkbildning i Sverige, vem visste det?
Vi måste ta fram det som fattas.
Varför ska vi ha ungdomlighet? Ungdomar är intresserade av vuxenkultur? Var är vår historia?
Vattnet, världens viktigaste råvara, ska inte kulturhuvudstaden ha med vattnet i sitt program?
 
Marie-Louise Rönnmark redovisade planerna på en stor säkerhetskonferens i Umeå 2009 då vi firar 200 år av fred och Sverige dessutom är ordförandeland i EU .

Publiken uppgick till ett 80-tal personer. Diskussionen var livlig. Öppna möten inför Umeå 2014 planeras fortsättningsvis första tisdagen i varje månad på Bibliotekscaféet kl 19.00. Vid varje tillfälle ges plats för nya gäster och nya infallsvinklar, frågor och funderingar. Än har vi bara börjat.

 
Marianne Hård af Segerstad
Umeå 2014