Kicki Fagerlund, 23 år, musiker, kulturarbetare och feminist var dagens gäst när Kulturhuvudstad 2014 bjöd in till det andra öppna mötet på Bibliotekscaféet för allmänheten tisdag 5 december 2006. Kicki är tjejen som startade She's got the Beat, arrangerar festivaler med tjejband varje år och har en egen grupp The Koo-Koo's.

Fler tjejer på scenen
- Är Umeå tillräckligt jämställt för att förtjäna att bli kulturhuvudstad?, frågade sig Kicki. I Umeå finns idag fyra(!) tjejband och minst tvåhundra killband. Jag vill jobba för att det ska vara 50/50 killar och tjejer på scenen. Två rockfestivaler som arrangeras i Umeå i vinter har ännu inte engagerat en enda tjejgrupp till sina program. Så borde det inte vara i Umeå. Vi ska lyfta jämställdheten, det är då helt säkert.

Här finns glöd och magi
- Ungdomarna i Umeå måste lyftas fram, fortsatte Kicki. Stort cred till vuxna personer, som Putte och Marie på Galaxen, som jobbat så länge med Umeås ungdomar. Sådana borde det finnas fler av. Avslutningsvis älskar jag att bo i Umeå, här finns glöd och magi och dessutom har jag tillsammans med Evelina Johansson fått kulturnämndens stipendium. Kanon!

Efter detta engagerade inlägg fick publiken njuta av Kickis och Evelinas skönsång, blues och nyskrivet, varefter projektledaren Fredrik Lindegren inbjöd till diskussion och frågor kring kulturhuvudstadsarbetet. Här ett axplock av diskussionsinläggen:

Replokaler behövs
- Skapa förutsättningar för ungdomarna, sedan klarar de sig själva, hävdade eldsjälen Inger Sandström som i många år stöttat ungdomsmusiken i Umeå, bland annat med replokaler på Teg. Om ni ser till att ungdomsmusiken får replokaler och konsertlokaler, så har ni kulturhuvudstaden i hamn, menade Inger Sandström.

Mötesplats för unga kulturarbetare
- Vi fria grupper saknar en mötesplats, sa Sverre Dahlstedt, Umeå kommuns ungdomsombud. Vi som arbetar med teatern har haft en naturlig plats på Teatermagasinet eller Midgårdsskolan under våra tonårsår. Sen kommer vi ut i verkligheten och har ingenstans att ta vägen om vi inte får en plats hos någon av de fria teatergrupperna. Själv har jag startat en egen fri grupp, Teater Mirakel. Men det är svårt att slå sig fram. Vi skulle behöva en mötesplats för unga kulturarbetare där vi kunde utbyta erfarenheter, samsas om idéer och teknik och känna att vi ingick i ett sammanhang.

Kulturnämnden fördelar bidrag
- Tomas Wennström, kulturnämndens ordförande hävdade att det finns mötesplatser, men hur nyttjar vi dem? Varför står nästan alla skolor tomma på kvällarna? Tomas Wennström besvarade också frågorna som handlade om bidrag. Varför får vissa mer än andra? Kan man söka pengar från kulturhuvudstadsåret? Nej, det är kulturnämnden som ska ge bidrag till ideella föreningar och arrangörer och en stärkt kulturprofil i Umeå genererar definitivt en starkare budget till kulturnämnden. Det är den enda riktiga vägen.

Evelina Johansson efterlyste en ungdomssamordnare som kan hjälpa ungdomar att på ett enkelt sätt söka pengar. Nu är det bara de som har administrativ koll som söker. Glöm inte bort dem som inte syns och hörs.

Anita Eriksson, Länsarbetsnämnden slog ett slag för de professionella kulturarbetarna i staden och Anders Sundén, Umeå bluesförening markerade föreningens vilja att vara med och arbeta för kulturhuvudstaden.

Vi ska förverkliga drömmar
- Vi ska skapa arenor - göra lokaler billiga och tillgängliga för kulturen, sa Fredrik Lindegren, projektledare för Kulturhuvudstad 2014. Det är all denna kultur som finns här i Umeå och som ni representerar, som gör det möjligt för oss att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad. Umeå är en kulturstad, som ska bli en kulturhuvudstad. Vi måste synliggöra den kultur som finns, skapa en kulturhuvudstadsinramning. Resurser kommer att tillföras och drömmar förverkligas.

- Umeå är inte Barcelona utan Umeå är Umeå, avslutade Marie-Louise Rönnmark, ordförande i styrgruppen för Kulturhuvudstad 2014. Det viktigaste för oss är inte att bli kulturhuvudstad 2014, det viktiga är att kulturen lever vidare, växer och frodas. Men vi måste alla vara delaktiga - alla måste vara med på tåget.

 
Marianne Hård af Segerstad, Umeå 2014