Dialog om mångfalden

Tomas Wennström, kulturnämndens ordförande, hälsar välkommen och berättar om Umeås kulturhuvudstadssatsning. Redan 2005 beslutade kommunfullmäktige att Umeå ska kandidera. Alla politiska partier stöder projektet. Sedan tillsattes en styrgrupp och en projektgrupp.

Samma dag som mångfaldsdialogen ägde rum var de svenska kommuner som tävlar om kulturhuvudstadstiteln inbjudna till Kulturrådet för information och diskussion.

Tomas Wennström konstaterar att mångfaldsseminariet är en av sammanlagt 28 dialoger som förs med kommunens medborgare. Målsättningen är en så bred förankring som möjligt. Kulturen definieras väldigt brett och inkluderar - som vi ser det i Umeå - även till exempel fritid och idrott.

Ansökan skall vara inskickad i november 2008. Redaktör för Umeås ansökan är Olof Kleberg, före detta chefredaktör på Västerbottens-Kuriren. Besked om utnämningen kommer under 2009.

Tomas Wennström understryker att den inledda fokuseringen är viktig, oavsett om vi blir kulturhuvudstad eller ej. Den måste fortsätta även om vi inte skulle bli utnämnda. Han ser framför sig en satsning som skall sträcka sig till åtminstone 2025! I centrum bör stå frågan: Vad skapar en god stad?

Numera är det alltid två länder per år som är värd för varsin kulturhuvudstad. 2014 är det Sverige och Lettland.

EU ställer två huvudkrav som måste belysas i ansökan:
1. den europeiska dimensionen - mångfaldens Europa och
2. hur staden involverar medborgarna i processen, hur det är med delaktigheten!

Tomas Wennström avslutar med att kommentera Umeås ledord - det nordliga rummet, mångfald och gränsöverskridande - "Nu gäller det att fylla orden med innehåll".

Mohammad Fazlhsahemi, docent i idéhistoria vid Umeå universitet, ger sedan en inspirerande belysning av begreppet mångfald. Han konstaterar inledningsvis att det numera finns rättsligt reglerat att ingen i Sverige får diskrimineras på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Han nämner också att det nu också finns lagförslag om likabehandling när det gäller ålder och könsidentitet.

Mohammad Fazlhsahemi koncentrerar sig dock i föredraget främst på etnisk och kulturell / religiös mångfald.

Vilket förhållningssätt har vi till mångfald?
- Avvisande. Man menar att det är bättre med homogenitet; det skapar minst konflikthärdar!
- Tolerans: resignerad acceptans av det som egentligen inte gills; likgiltighet och bristande engagemang; undvikande av konflikter!
- Bejakande: uppskattande inställning; öppenhet; vilja att skapa något nytt! Detta resulterar i olika samarbetsformer, i olika samhällsmodeller.

Mohammad Fazlhsahemi presenterar inledningsvis en samhällsmodell som präglas starkt av majoritetskulturen. Vid sidan om finns där också många minoritetsgrupperingar utan riktig kontakt med majoritetskulturen. Containerperspektivet! Minoritetsgrupperna påverkar inte majoritetssamhället på riktigt. Majoritetssamhället tar hand om allt. Minoritetsgrupperna lever i samhällets marginal, i "enklaver".

Mohammad Fazlhsahemi ger sedan olika perspektiv på kulturbegreppet:

Kulturressentialism
Enligt den är kulturen statisk, oföränderlig; den är ett system av normer, värderingar och traditioner; den är bunden vid etnicitet och nationalitet. Där finns en dualism mellan

Kulturrelativistisk mångfald
Överdriver skillnader mellan olika kulturer.

Kulturell pluralism
Människa har rätt till autonomi. Kulturell autonomi kan ej förverkligas i en monokulturell struktur. Det är viktigt att det finns tillgång till olika möjligheter. Det är också viktigt med erkännande och respekt. Möten och dialoger måste gestaltas som en tvångsfri kommunikationsprocess på lika villkor. Det sker en prövning av sanningshalten i olika konkurrerande normer.

Finns historiska eller nutida exempel på hur detta kan fungera?
Historiskt exempel: 800-1200 talet i Andalusien.
Idag: Smälttegelmodellen, USA.
Invandrargrupperna ger och tar av varandra; påverkan av en unik majoritetskultur, sprungen ur smälttegeln; mänsklig "orkester"; men vissa kulturer i marginalen.

Salladsskålmodellen
Helheten vinner på mångfalden; ju fler ingredienser desto mer berikande; pluralism istället för homogenisering; historisk tillbakablick: utbyte inom konst, litteratur, teknik, språk, matkultur, levnadssätt.

Mohammad Fazlhsahemi avslutar sitt anförande med att presentera två begrepp vars beaktande är viktigt för en lyckad mångfald:

• Positiv närhet - Demokrati och respekten för mänskliga fri- och rättigheter måste vara en grundläggande plattform.
• Positiv distans - Behövs också för att undvika värderelativism, likriktning och konformism. Kulturell och religiös autonomi som garanterar individuell integritet. Ger utrymme för individuell identitet och självkänsla!

Diskussion med många synpunkter, frågor och uppslag
– Tolerans och öppenhet viktiga ingredienser.
– Bra integration bygger på ömsesidig förståelse och respekt.
– Har den "nya mångfalden" påverkat svenskheten?
– Viktigt att inte tappa sin ursprungliga identitet: det finns risk att många olika färger kan röras ihop till en grå smet. Men det finns också risk att det kan bli ett vi och dom tänkande!
– Man accepterar mångfalden, men man stöder den inte tillräckligt. Konkret exempel: olika föreningar sökte bidrag från kulturnämnden för kulturella högtider, men fick avslag, medan Midsommarfirandet fick bidrag!
– Majoritetskulturen får inte ensidigt definiera kultur: leder till vi och dom tänkande!
– Vad är egentligen integration? Skall den ske på individens villkor? Eller?
– Det berättades om ett integrationsprojekt som egentligen också är en tävling som avgörs 21 maj med prisutdelning på Stadsbiblioteket i Umeå. Nomineringar 12-29 februari. Förslag på vad som är bra integration kan läggas i en låda som finns på Stadsbiblioteket.
– Integration handlar om att bygga ett samhälle som är jämlikt, oavsett vilken grupp man tillhör. Det rör hela samhället, inte bara enskilda grupper. Det krävs åtgärder som även omfattar majoritetsgruppen. Ensidig integration leder till ett destruktivt vi och dom tänkande.
– Umeå är inte bara en ung stad utan egentligen också en mycket trygg stad, vilket är statistiskt bevisat. Skall vara trygg även för seniorer! Detta med trygg stad skall tas med i ansökan!
– Viktiga mötesplatser över alla gränser finns också inom idrotten. Ersboda SK nämndes som ett lysande exempel. Kopplingar kultur-idrott bör utvecklas.
– En fråga dök upp: Hur många i styrgruppen för kulturhuvudstadsprojektet har annan etnisk bakgrund? Svar: ingen!
– Många inlägg kring den goda staden som vi skall utveckla vidare; och detta tillsammans!
– Fler och fler inlägg betonade att det är viktigt att man är trygg i sin ursprungliga kultur och i sitt språk samtidigt som det är viktigt att möta det nya. Hemspråksundervisningen ansågs vara mycket viktig. Även språkservice.
– Viktigt att kunna vara stolt över sin egen kultur. Gäller även svenskar som ofta har så svårt att vara stolt (som någon påpekade).
– Varför inte utropa Ramadan från rådhustornet?
– Viktigt att komma ihåg att en Mångfaldspolicy inte endast skall handla om etnicitet!
– Det är viktigt att hitta de naturliga mötesplatserna!
– Folkbildningen är en viktig mötesplats. Samtliga studieförbund arbetar för mångfald.
– Länsbildningskonsulenten Ann-Marie Lindgren informerade om att Folkbildningen i samverkan fördelar pengar till ideella föreningar löpande under hela året.

Vid pennan:
Peter Sedlacek